Det är i en konsultrapport som beställts av länets kommuner som en bister bild av gymnasieskolan målas upp. Det handlar om allt från kvaliteten på utbildningarna till förmågan att fylla upp programmen och ekonomin.

I rapporten konstateras exempelvis att antalet gymnasieelever sjunkit med cirka 2 800 de senaste tio åren, samtidigt som antalet friskolor ökat. Däremot har inte motsvarande andel utbildningar och program avvecklats.

De närmaste åren kommer visserligen elevantalet öka på nytt, men inte tillbaka till de stora elevantalen för ett decennium sedan.

Konsulterna pekar också på de stora skillnaderna i kostnad per elev mellan de olika gymnasieskolorna i länet. Varje elev kostar drygt 50 procent mer i Torsby än i Karlstad, till exempel.

Daniel Berghel ser mycket allvarligt på resultaten:

– Vi är i ett allvarligt läge i länet, generellt. På sina håll fungerar det väl, men på andra håll är det både dyrt och dåligt. Utbudet av utbildningar är för stort för antalet elever, helt enkelt. Det ger också problem att få tag på lärare med behörighet – och i slutänden går det ut över ungdomarna.

Konsulterna kommer i rapporten fram till tre olika åtgärdsförslag:

1) Snabba på digitaliseringsprocessen: mer fjärrundervisning och ”virtuella klasser”, till exempel. Delar av utbildningarna skulle kunna skötas på distans.

2) Kommunerna enas om kriterier för hur man bedömer om gymnasieprogrammen är bärkraftiga eller ej. Utifrån det blir det upp till respektive huvudman att ta beslut om nedläggning.

3) Koncentrera gymnasieutbildningarna till fyra kommuner: Karlstad, Kristinehamn, Arvika och Torsby/Sunne. Det skulle minska kostnaderna – som i dag ligger på lite drygt en miljard kronor – med drygt 100 miljoner.

Daniel Berghel tycker de första två förslagen är kloka, däremot anser han inte att det tredje är realistiskt:

– Punkt två är bra, då kan beslutsfattarna på lokal nivå luta sig mot tydliga kriterier inför besluten att lägga ned program: till exempel brist på elever eller att man inte klarar att rekrytera behöriga lärare. Däremot ser jag inte i närtid någon möjlighet att genomföra punkt tre. Gymnasieskolorna är både konkret och symboliskt viktiga för varje kommun.

Förslaget ska nu ut till kommunerna, för att så småningom leda fram till ett nytt länsomfattande gymnasieavtal. Det ska i så fall träda i kraft 1 januari 2019.

– Vi behöver ta beslut innan nästa sommar, innan valrörelsen drar i gång. Rapporten är visserligen inte helt överraskande, vi hade det på känn sedan tidigare. Men nu har vi tydliga fakta. Läget är bedrövligt och vi måste göra något åt saken. Jag hoppas och tror att alla inser det.