Förra året gjordes 141 anmälningar som klassas som hatbrott i länet. Det kan jämföras med 122 året innan, alltså en uppgång med 15 procent. Flest anmälningar, 92, gällde främlingsfientliga och rasistiska hatbrott medan tio gällde sexuell läggning.
Nästa år kan antalet anmälning öka ytterligare.
– Vi jobbar aktivt med att få flera att anmäla ifall de utsatts för hatbrott, säger Rose-Marie Flood, tillförordnad utredningschef i polisområde Värmland.
Bland annat har man gått ut med information till alla trossamfund i länet tillsatt kontaktpersoner för hatbrott inom polisen.
– Det handlar inte om särskilda utredare utan om personer i chefsställning som kan slussa vidare de drabbade till rätt personer.
Under BRÅ:s senaste mätperiod (1 januari 2013 till 31 maj 2015) var uppklarningsprocenten för hatbrott i Sverige fem procent. Värmland var, tillsammans med Västernorrlands län, bäst i landet med en personuppklarning på elva procent. Det kan jämföras med BRÅ:s förra mätperiod då uppklarningsprocenten i länet låg på fem procent.
Det är svårt att dra några stora växlar upp uppklarningsprocenten. Hatbrott kan omfatta en rad olika typer av brott som exempelvis misshandel eller klotter.
– Det är ju betydligt svårare att utreda ifall någon sprejat ett hakkors och det inte finns några vittnen än när någon kränks och det finns en identifierbar gärningsman, säger Rose-Marie Flood.
Uppklarningsprocenten för de brottstyper som till största del ingår i hatbrottstatistiken har en personuppklarning på mellan 0 och 6 procent enligt BRÅ.
Förra året anmäldes totalt 6 270 brott med möjliga hatbrottsmotiv i landet som helhet. Det är den högsta nivå hittills.